Allt är som vanligt och en virkad bläckfisk är född
Jaha, det var den sommaren det. Hoppas att ni har haft det bra. Första veckan som mannen är på jobbet och den stora tjejen är på dagis, allt börjar bli som vanligt igen. Och tacka f-n för det!
Önskar att jag kunde säga med ett brett leende på läpparna att allt har varit fantastiskt och att hela familjen har haft det kanon hela tiden. Men det är väl något man bara säger … eller? Tycker att man vid ganska många tillfällen den här sommaren har retat sig på mannens dåliga sidor, han har retat sig på mina, kidsen har bråkat med varandra och haft OTROLIGT starka viljor båda två. Ofta finner man sig själv på strandutflykten, sittande på en filt med blicken som en hjort i helljus och undrar vad f-n som hände? Den stora tjejen springer omkring på klipporna och vill vara nakenfis, en arg och trött pappa springer efter och skriker ”du kan trilla, kom hit!”, den lilla tjejen kravlar omkring i min famn och vill bara springa ner till vattnet. Glöm brasse-stolar och korsord! Ingen vill sitta still och äta, ingen vill komma upp ur vattnet, ingen vill gå hem, alla somnar på dåliga tider och kan inte somna på kvällen. Ingen vill liksom samarbeta och man undrar om utflykten egentligen var värd besväret när man sitter helt risig i soffan med håret i en salt tuss och inte orkar laga middag. Hur orkar alla andra familjer en hel semester tillsammans utan gnissel i fem veckor? Finns dem?
Nä, så här bitter får man faktiskt inte vara. Semestern har varit full av höjdpunkter också. Som härliga bad i Alingsås underbaraste sjö Mjörn, bärplockning med barnen i mina föräldrars trädgård, många härliga kvällar med goa vänner och inte minst en middag på stan med mannen. Och när man står där mitt i vimlet på Skara Sommarland, Liseberg, Borås Djurpark eller badstranden så är det rätt mysigt att ta ett steg tillbaka och bara titta på sina barn när de springer och tjoar i härliga lyckorus för de får rida häst, åka karusell eller bara sitta i sanden och känna varm sand glida genom fingrarna, ja då är det värt allt slit.
Men nu heter ju min blogg Garnterapi och inte bittra mamman så här kommer en virkad bläckfisk. Den här goingen ska skickas till en liten bebis som har kommit till denna värld lite tidigare än planerat. Projektet har vuxit och det har nu blivit ganska många neonatal-avdelningar runt om i landet som vill ha bläckfiskar. Så virka på! För att hitta mönstret och läsa mer om det här fina projektet ta en kik på Babydjungelns hemsida.